Processkarta, processområde och processgrupp - vi reder ut begreppen


Man tittar på vägg med model.

När vi pratar om processkartläggningar och processmodellering finns det ett antal grundläggande begrepp som är bra att känna till. I den här texten kommer vi förklara och beskriva betydelsen av begreppen processkarta, processområde, processflöde samt processområde. Men först några ord om processmodellering i allmänhet.


Vad är syftet med processmodellering?

Syftet med processmodellering vilar på ett antal principer. Det handlar om att visualisera verksamheten, tydliggöra samband och relationer mellan olika delar av verksamheten samt att underlätta kommunikation kring verksamhetsstruktur. Det skapar i sin tur delaktighet och engagemang när det gäller att identifiera möjligheter till verksamhetsutveckling och effektivisering.


Dessutom underlättar visualisering möjligheterna att föra in fler perspektiv. På så sätt är det möjligt att analysera och diskutera hur en process eller ett verksamhetsområde kan förbättras. Med hjälp av processmodellering är det också lättare att få till ett tydligt ägarskap för olika aktiviteter och processer inom en verksamhet.

Prime Arch - ett robust och flexibelt ramverk

För att underlätta arbetet med processkartläggningar och processmodellering är det viktigt att ha ett ramverk att utgå ifrån. Prime Arch är ett flexibelt och robust ramverk som samlar det bästa från ett antal av de största standarderna inom området. Med hjälp av Prime Arch-appen går det snabbt och enkelt att komma igång. Där finns den information som du behöver och du kan även använda appen för att föra vidare kunskapen inom organisationen. Ladda hem Prime Arch-appen redan i dag för att få en inblick i hur du kan arbeta.


Låt oss titta lite närmare på några centrala begreppen inom området verksamhetsmodellering.

Nedan går vi genom några av de centrala begreppen för processmodellering.


Vad är en processkarta?

En processkarta (PK) är en visuell beskrivning av hur processerna har grupperats i olika processområden i en verksamhet. Beskrivningen är starkt förenklad och innehåller endast processobjekt i en hierarki, samtidigt som den saknar flöden. Processkartan används för att navigera till underliggande processbeskrivningar. Den används även som grund för att illustrera hur olika processer samverkar i ett större sammanhang (End-to-End).


En förutsättning är att processgrupperna har identifierats sedan tidigare. Det här är ett mycket omfattande arbete som vi nu ska titta lite närmare på.


Vad är en processgrupp?

En processgrupp är en logisk gruppering av processer som tillsammans skapar ett värde i verksamheten. Grupperingen av processer i processgrupper syftar till att skapa ordning och reda, där en process endast ingår i en processgrupp. Några exempel på processgrupper kan vara “hantera ekonomi”, “planera verksamhet” och “sälja vara/tjänst”.


Vad är ett processflöde?

Ett processflöde är en gruppering av processer som tillsammans bildar ett flöde. Syftet med ett processflöde är att sätta ihop olika processer för att visualisera det värdeskapande flödet, oberoende av tillhörighet i olika processgrupper. Ett par exempel på processflöden kan vara ”marknadsbehov till order” och ”order till betalning”


Vad är ett processområde?

Ett processområde är en logisk gruppering av processgrupper som skapar struktur och översikt i processkartan. Grupperingen av processgrupper och processflöden i processområden syftar till att skapa ordning och reda, där en processgrupp / processflöde endast ingår i ett processområde.


Processer som skapar värde för slutkund betecknas som kärnprocesser och dessa områden namnsätts vanligen med koppling till typ av verksamhet. Några exempel är ledningsprocesser, stödprocesser, utvecklingsprocesser och sälj- och leveransprocesser.


Använd processkartläggningar för att utveckla er verksamhet

Att arbeta med processkartläggningar innebär en effektiv metod för att förstå den egna verksamheten och hitta möjliga förbättringsområden. Somliga upplever det som en hög tröskel att komma igång. Men med rätt kompetens behöver inte vägen vara så lång. Att känna till några av de mest grundläggande begreppen inom området är en bra början. Om kompetensen inte finns “in house” kan det vara läge att ta hjälp av en extern konsult som kan anordna och leda de inledande workshops som ofta innebär en bra start på arbetet.


Genom att samla olika delar av verksamheten och titta närmare på en central och gemensam process är det möjligt att komma igång och snabbt se värdet och nyttan av arbetet. När olika delar av organisationen får ett gemensamt språk för att prata i termer av verksamhetsutveckling lägger ni en bra grund för framtida utveckling.