En verksamhetsarkitektur beskriver en organisation eller ett företag på ett logiskt sätt, med den information, de applikationer och den IT-infrastruktur som krävs för att upprätthålla verksamheten. Här finns också tydlig definierade mål med verksamheten som bedrivs. En typisk verksamhetsarkitektur består av modeller och diagram som beskriver hur olika delar av organisationen relaterar till varandra. Ett exempel är ett organisationsschema med en modell som visar hur olika enheter förhåller sig till varandra.
Ett företag eller en organisation bör ha en verksamhetsarkitektur framställd som visar hur verksamheten ser ut idag - det vill säga dess nuvarande tillstånd. Dessutom bör organisationen ta fram en önskad verksamhetsarkitektur, det vill säga ett tillstånd som företaget vill uppnå - ett börläge. Denna arkitektur ska visa vart företaget eller organisationen vill befinna sig om ett till fem år.
Verksamhetsarkitekturen visar upp följande nyckelområden: affärsmässiga processer, strategier och funktioner samt konceptuella, logiska och fysiska datamodeller för att visa vilken information som behövs och hur den förhåller sig till annan information. Portföljer, gränssnitt och tjänster när det gäller applikationer. Nätverksdiagram och referensmodeller när det gäller infrastruktur. Er organisation kommer behöva ett modelleringsverktyg, som exempelvis i Prime Arch för att skapa arkitekturen. Nedan listar vi stegen för hur du tar fram en lyckad verksamhetsarkitektur:
Steg 1: Identifiera syftet med en verksamhetsarkitektur
Steg 2: Identifiera affärsfrågor
Steg 3: Identifiera antaganden och affärsregler
Steg 4: Välj ett ramverk
Steg 5: Skapa en metamodell
Steg 6: Identifiera de modeller som behövs i arkitekturen
Steg 7: Integrera er verksamhetsarkitektur
Steg 1: Identifiera syftet med verksamhetsarkitektur
Steg 1 är att avgöra varför ni behöver en verksamhetsarkitektur - vad är syftet med att ni tar fram den? Utan ett tydligt syfte är projektet dömt att misslyckas. När ni väl har kommit fram till varför ni behöver en verksamhetsarkitektur är det mycket lättare att svara på frågor som: vilken information är viktig för arkitekturen? Hur mycket detaljer behövs för att stödja analys och beslutsfattande? Vem ska ta fram och använda arkitekturen? Hur underhåller ni arkitekturen?
Steg 2: Identifiera affärsfrågor kopplat till verksamhetsarkitektur
När ni fastställt syftet och identifierat vilka processer ni ska kartlägga är det dags att fundera på vilka frågor som är relevanta att ställa i förhållande till det ni vill uppnå. Ett exempel kan vara ett hotell som vill förbättra incheckningsupplevelsen för kunderna. Genom att kartlägga processen och sätta upp en verksamhetsarkitektur för området är det möjligt för hotellet att på sikt bli mer konkurrenskraftigt. Några relevanta frågor att ställa som driver arbetet med verksamhetsarkitekturen framåt i det här fallet kan vara: vilka applikationer krävs för att stödja processen? Vilka processer behöver utvecklas för att stödja en ny strategi? Var finns luckorna i applikationsportföljen?
Steg 3: Identifiera antaganden och affärsregler
När ni har identifierat kunderna, syftet och frågor som är relevanta att ställa är det tid att titta närmare på affärsregler som begränsar eller förklarar området. Alla företag har sina regler. Det kan finnas lagar eller förordningar som styr hur det är möjligt att arbeta. Även interna rutiner kan utgöra affärsregler som kommer att påverka processerna och verksamhetsarkitekturen.
Steg 4: Välj ett ramverk
Ett relevant och användbart ramverk är nödvändigt för att skapa en företagsarkitektur. Ett exempel på ett ramverk är Prime Arch. Prime Arch har samlat det bästa från en mängd olika standarder, vilket gör det användbart för en rad olika typer av verksamheter och organisationer. Prime Arch ger er ett “skelett” som ni kan bygga ut med egna modeller. Dessutom ger Prime Arch vägledning när det gäller vilken information ni behöver fånga upp baserat på de intressenter som ni identifierat kommer att använda arkitekturen.
Steg 5: Skapa en metamodell för att skapa en bild av verksamhetsarkitekturen
Nästa steg innebär att skapa en metamodell. Det är en abstrakt bild av er verksamhetsarkitektur som visar de data ni försökt fånga upp och förhållanden mellan olika data. Om ni till exempel behöver känna till en applikation som stödjer en viss affärsprocess måste det finnas en relation mellan dessa två saker i din metamodell. Annars finns det ingen koppling mellan data, då kan ni inte svara på era affärsfrågor och arkitekturen blir inte funktionell.
Steg 6: Identifiera de modeller som behövs i verksamhetsarkitekturen
Nu när ni har identifierat era affärsfrågor, ett ramverk och den metamodell ni behöver för att svara på era frågor måste ni ta reda på vilka modeller ni ska rita. Ni bör basera beslutet på vilka som är målgrupp för verksamhetsarkitekturen och vilka element som metamodellen ska innehålla.
Steg 7: Integrera er verksamhetsarkitektur
Till sist är det dags att integrera verksamhetsarkitekturen i organisationen. Ett bra sätt att göra det på är att försöka standardisera de modeller och terminologier som redan används i organisationen. Då blir startsträckan kortare och steget mot en ny arkitektur känns inte lika stort. Använd gärna en gemensam plan för hela organisationen. Prime Arch kan vara till stor hjälp när det gäller själva integreringen.