Vilken nytta gör verksamhetsarkitektur för organisationer?



När verksamhetsarkitekturen verkligen får komma till sin rätt bygger den broar och förbättrat kvaliteten hos tjänster eller produkter. En verksamhetsarkitekt kan fungera som en länk mellan IT och verksamhet och se till att system och applikationer matchar mot verksamhetens processer, både på kort och lång sikt. Här ska vi titta lite närmare på vilken nytta verksamhetsarkitektur kan göra i en organisation.


Det kan verka som att det inte finns några hinder för att låta verksamhetsarkitekten och hans eller hennes arbete få ta plats i en organisation, men tyvärr är det många organisationer som har svårt att förstå sig på arkitekturarbetet. Somliga upplever att de borde få ut mer av det samtidigt som de som arbetar med verksamhetsarkitektur vittnar om att de har svårt att få gehör för sina idéer och sina sätt att arbeta.


Vikten av ramverk och gemensamma definitioner


Det kan vara svårt att förstå varandra och det kan vara svårt att se att verksamhetsarkitekten gör nytta på kort sikt. Dessutom är själva arkitekturfunktionen ung och rollerna är under utveckling. De flesta organisationer kan utvecklas i sitt sätt att nyttja sin arkitekturfunktion, men det behövs ramverk och definitioner att utgå ifrån. Det brukar talas om en organisations arkitektoniska förmåga, det vill säga hur väl organisationen lyckas ta ansvar för arkitekturen.


I hög grad handlar det om hur frågor formuleras, hur beslut fattas, hur kvalitetsgranskningen går till och hur processerna för arkitekturen tas fram. Genom att ta del av hur andra organisationer har tagit hand om dessa områden är det möjligt att lära sig mer och utveckla det egna arbetet. Via Prime Arch-appen är det enkelt att ta del av bra exempel och lära sig mer. Ladda hem den redan i dag!


Framgångsfaktorer för det arkitektoniska arbetet


Olika företag och organisationer har olika behov när det gäller arkitekturarbete, men gemensamt för de flesta är några framgångsfaktorer. Det handlar om att inte fastna i detaljerna och att inte ge sig på för många områden på en och samma gång. Det brukar också vara nyttigt att få in personer med olika typer av bakgrund i arkitekturarbetet eftersom det ofta blir en styrka.

I en projektorienterad verksamhet kan det vara svårt för arkitekturarbetet att få genomslag. Projekten är ofta mer kortsiktiga och har kortsiktiga mål i fokus, medan arkitekturarbetet är mer långsiktigt, så där kan det finnas en utmaning som behöver hanteras. Lyckas man med det är det möjligt att ta mer långsiktiga beslut som på sikt ökar lönsamheten och skapar en mer effektiv verksamhet. Ibland behöver det långsiktiga perspektivet få styra för att det ska bli möjligt att ta rätt beslut även när det handlar om mål på kortare sikt.


Det är också viktigt att alla olika typer av arkitekter i en organisation bidrar för att organisationen ska uppnå sin fulla potential när det gäller arkitektonisk förmåga. Det handlar om såväl IT-arkitekter som verksamhetsarkitekter. Ofta kompletteras detta med roller som verksamhetsutvecklare och/eller kvalitetsansvariga.


Skapa goda förutsättningar för innovationer


Det är viktigt att utgå från vad arkitekturarbetet ska leda till och varför. Det är först när man har svarat på de två frågorna som det är möjligt att mäta hur långt en organisation kommit i sitt arbete. Ofta handlar det om att optimera kostnader, att identifiera risker och att göra det möjligt att införa nya idéer och innovationer i en verksamhet. Här kan vi verkligen tala om att verksamhetsarkitektur kan göra nytta i en organisation!


Värde är ett subjektivt koncept och därför kommer värdet av arkitekturarbetet att uppfattas olika av olika personer i organisationen. Så frågan är vilka som ska ha rätten att definiera vad arkitekturfunktionens uppgift är? Förmodligen är det till syvende och sist högsta ledningen som ska ha sista ordet.


Teknisk skuld


Det finns åtminstone en rad olika stora utmaningar för dagens verksamhetsarkitekter. Det handlar om effektivisering och att följa med i digitaliseringsvågen. Dessutom är det många organisationer som lider av vad som brukar kallas en teknisk skuld. När IT var något nytt var optimismen stor och nya applikationer egenutvecklades friskt inom många organisationer.


Vad man inte insåg då var hur mycket arbete och resurser det krävs för underhåll och förvaltning. Den bördan lever man med i dag och i hög grad handlar det om att koordinera arbetet med att avveckla och ersätta egenutvecklade speciallösningar med standardprodukter. Produkter som det är realistiskt att de går att underhålla och förvalta på sikt.


Det är viktigt att arkitekturfunktionen får möjlighet att delta i det strategiska arbetet. Samtidigt är det viktigt att behålla perspektiven; det är inte arkitekturfunktionen som ska ta besluten, det är ledningens jobb. Arkitekturfunktionen ska bidra med underlag och visualiseringar som gör det lättare för ledningen att ta bra beslut. Att implementera en väl fungerande arkitekturfunktion kan vara en stor utmaning, men för de som lyckas finns det mycket att vinna!

6 visningar0 kommentarer