I förra artikeln gick vi igenom hur informationsarkitekturen är uppbyggd – från övergripande domäner till detaljerade entiteter. Men struktur i sig räcker inte. För att skapa en hållbar, begriplig och användbar informationsarkitektur krävs något mer: principer.
Varför arbeta med principer?
En princip är en idé som ligger till grund för hur något bör ordnas eller utföras. Inom Prime Arch definierar vi det så här:
"En idé som bildar en grund för hur något bör utföras, ordnas eller sättas samman."
Principer används som vägledning vid beslut och design inom verksamhetsutveckling – oavsett om det gäller organisation, information, teknik eller processer.
Till skillnad från krav som ofta är avgränsade och kontextberoende gäller principer brett. De är inte absoluta sanningar, men fungerar som kompass när vi bygger, analyserar eller reviderar arkitekturen.
Inom Prime Arch lyfter vi särskilt fram tre grundläggande principer för informationsarkitekturen:
-
MECE – Tydlig och uttömmande indelning.
-
Proportionalitet – Balanserad uppdelning mellan nivåerna.
-
Hållbarhet – Strukturen ska klara förändring över tid.
Princip 1: MECE - en plats för varje sak
Påstående: Ett objekt måste tillhöra en och endast en kategori.
Argument: Klassificering är en beprövad metod inom t.ex. biologi (Linné) och kemi (periodiska systemet).
Implikation: Ställer höga krav på logisk struktur, tydliga definitioner och att även ovanliga objekt får plats.
MECE står för Mutually Exclusive, Collectively Exhaustive – på svenska: ömsesidigt uteslutande och gemensamt uttömmande. Det innebär att:
-
Ett objekt bara får tillhöra en grupp – man kan inte lägga samma sak i flera lådor samtidigt.
-
Alla grupper tillsammans måste täcka hela mängden – inget får bli "över" utan plats.
I informationsarkitekturen handlar detta främst om entitetsgrupper (I41) på nivå 4, där varje informationsentitet (I51) på nivå 5 måste ligga i exakt en grupp.
Men principen gäller givetvis även för andra nivåer:
-
En informationsgrupp (I21) ska placeras i exakt en informationsdomän (I11).
-
En entitetsgrupp (I41) ska placeras i exakt en informationsgrupp (I21).
För att detta ska fungera krävs att varje nivå är logiskt indelad, med tydliga och välvalda namn. Det ska vara möjligt att avgöra var ett nytt objekt hör hemma – även om det är ett gränsfall eller något verksamheten inte har hanterat tidigare. För mer information om namnsättning, se artikeln "Beskrivning av informationsmängder".
Princip 2: Proportionalitet – lagom är bäst
Påstående: Kategorierna ska bestå av ungefär lika många objekt.
Argument: Analys och navigering förenklas när grupper har liknande omfattning.
Implikation: Strukturen behöver iterativt utvärderas och justeras för att uppnå balans.
Det handlar inte om att varje grupp måste innehålla exakt lika många objekt – men det ska finnas en balans.
I förra artikeln visade vi antalsintervallen per nivå:
-
Nivå 1: Informationsdomäner (I11) – 4–7 st
-
Nivå 2: Informationsgrupper (I21) – 20–30 st
-
Nivå 4: Entitetsgrupper (I41) – 80–100 st
-
Nivå 5: Entiteter (I51) – 500–700 st
Om vi räknar ut ungefärliga proportioner mellan nivåerna ser vi detta mönster:
-
I21 per I11 ≈ 4–5 grupper per domän
-
I41 per I21 ≈ 3–5 grupper per informationsgrupp
-
I51 per I41 ≈ 6–9 entiteter per entitetsgrupp
Dessa proportioner ger en känsla för hur mycket innehåll man bör kunna förvänta sig i varje “låda”. Vissa grupper kommer naturligt att innehålla fler objekt än andra – det är inte ett problem i sig. Men:
-
Om en grupp innehåller väldigt många objekt bör man överväga att dela upp den.
-
Om en grupp bara innehåller två eller tre objekt bör man fundera på om namnet är för snävt – kanske behöver det breddas.
Vad menas egentligen med proportionalitet?
Ordet proportionalitet har sitt ursprung i det latinska prōportiō, prōportiōnis, som i sin tur är en sammansättning av pro (för, enligt) och portio (del, andel). Ursprungsbetydelsen är "en jämförande relation mellan delar" – alltså en balans, symmetri eller likhet i förhållande mellan helhet och delar.
Att arbeta med proportionalitet är alltså inte bara en fråga om siffror – det är en fråga om form, rytm och begriplighet. Det är vad som gör en struktur användbar – och vacker.
Princip 3: Hållbarhet – strukturen ska tåla tid och tillväxt
Påstående: Strukturen ska vara stabil över tid.
Argument: I en föränderlig värld behövs fasta strukturer som tål nya behov och perspektiv.
Implikation: Namn och grupperingar måste vara generella nog att stå emot organisatoriska eller tekniska förändringar.
Att arbeta med verksamhetsarkitektur är ett iterativt arbete. Vi bygger aldrig hela kartan på första försöket. Många börjar med att kartlägga det mest uppenbara: kärnverksamhetens begrepp, processer eller informationsobjekt. Men sällan täcker man in hela verksamheten i ett svep.
Därför är det avgörande att den struktur man bygger klarar nya insikter och perspektiv. Nya områden som HR, regeluppföljning, samverkan eller hållbarhet kommer ofta in senare – men strukturen måste hålla även då. Det är det vi menar med hållbarhet.
Sammanfattning
Principer är grunden för varje arkitektur som ska hålla över tid – de styr, vägleder och skapar trygghet. De tre principer vi beskrivit här – MECE, proportionalitet och hållbarhet – är särskilt viktiga inom informationsarkitektur, men tillämpbara även inom andra dimensioner.
Vill du läsa mer om arkitekturprinciper enligt TOGAF? Då rekommenderar vi:
👉 The 8 TOGAF Architecture Principles You Need to Know