Inspiration till principerna

I föregående artikel, "Periodiska systemet som förebild, bekantade vi oss med det periodiska systemet som modell för struktur, systematik och framtidssäkring. Vi har sett hur varje grundämne har en given plats, tillhör en grupp, en period, och även ett kluster – eller ämnesklass.

Nu är det dags att titta på hur detta inspirerar våra arkitekturprinciper.

MECE – varje objekt har sin plats

Vi börjar med principen MECE: Mutually Exclusive, Collectively Exhaustive. Det betyder att:

• Varje objekt får endast finnas i en grupp – ömsesidigt uteslutande.

• Alla objekt måste omfattas av någon grupp – gemensamt uttömmande.

Det är exakt detta vi såg i det moderna periodiska systemet. Alla 118 grundämnen tillhör en och endast en ämnesklass:

• Natrium (Na) tillhör Alkalimetaller.

• Helium (He) tillhör Ädelgaser.

• Uran (U) tillhör Aktinoider.

Det finns inga ämnen som hamnat mellan två kluster, och inga som saknar plats.

Proportionalitet – en balanserad uppdelning

En annan princip vi hämtat inspiration från är Proportionalitet. Den handlar inte om millimeterprecision, utan om balans och begriplighet. Vi vill kunna öppna en kategori och få en rimlig mängd innehåll – varken för mycket, eller så lite att den känns tom.

Det periodiska systemets ämnesklasser visar detta i praktiken.

• Listan över klasser är överkomligt lång – den innehåller tolv grupper, vilket gör den hanterbar och minnesvänlig.

• De flesta ämnesklasser innehåller mellan 6 och 12 ämnen. Det ger en känsla av jämvikt.

• Ett tydligt undantag är klassen "Övriga metaller", som innehåller fler grundämnen än de andra. Det är inte ett problem i sig – men det sticker ut, och det är just det som är poängen.

Proportionalitet handlar inte om att allt ska vara exakt lika stort – utan om att avvikelser ska vara medvetna och motiverade.

När vi bygger informationsgrupper, entitetsgrupper eller applikationsmoduler i Prime Arch följer vi samma tanke. Vi accepterar variation, men använder den som indikator på när en struktur kanske behöver ses över.

Hållbarhet – en struktur som tål tidens gång

Den tredje principen vi inspirerats av är Hållbarhet – att bygga strukturer som klarar förändring utan att kollapsa. Det handlar inte om att förutse varje detalj, utan om att skapa stabila mönster som håller – även när verkligheten förändras.

Det periodiska systemet är ett lysande exempel.

• År 1871 kände man till 63 grundämnen.

• I dag, 150 år senare, känner vi till 118 ämnen – nästan en fördubbling.

• Bara under ett enda år, 2016, tillkom fyra nya ämnen.

Trots detta har grundstrukturen i tabellen bestått. Grupperna och perioderna har fortsatt att vara relevanta, och de nya ämnena har kunnat passas in utan att rubba helheten.

Det är exakt denna egenskap vi strävar efter i informationsarkitektur – en modell som är generell nog för att hålla över tid, men specifik nog för att vara användbar idag.

När vi bygger domäner, grupper och entiteter i Prime Arch vet vi att verksamheten kommer förändras. Nya begrepp dyker upp. Nya lagkrav, roller, datatyper och funktioner tillkommer. Men strukturen ska inte behöva börja om varje gång. Den ska växa – utan att spricka.

Block – från ämnesklasser till informationsdomäner

När vi blickar över hela det periodiska systemet ser vi att de tolv ämnesklasserna kan grupperas ytterligare – i fyra block: s-, p-, d- och f-blocket. Ursprungligen baseras denna indelning på valenselektronernas rörelsemönster i atomens orbitaler, men det som fångar vårt intresse är snarare det systematiska greppet att skapa en översiktlig gruppering.

Tolv klasser blir fyra block. Det gör systemet mer överskådligt, kommunicerbart och styrbart.

Precis så tänker vi även i Prime Arch.

När antalet informationsgrupper (I21) blir stort – kanske 20, 30 eller fler – så skapas ett behov av att klustra dem. Vi grupperar dem i informationsdomäner (I11) för att göra arkitekturen hanterbar. En informationsdomän blir då som ett block – en övergripande struktur som samlar relaterade delar till en meningsfull helhet.

Avrundning – från kemi till arkitektur

Det periodiska systemet är mer än en tabell – det är ett bevis på att principer fungerar. Genom att tänka i termer av MECE, Proportionalitet och Hållbarhet, och genom att skapa logiska kluster och block, har kemin skapat ett språk för att förstå världen.

I informationsarkitektur strävar vi efter samma sak:

• Att varje objekt har sin plats.

• Att varje nivå är balanserad.

• Att strukturen håller över tid.

Med Prime Arch som verktyg och det periodiska systemet som inspiration får vi inte bara en metod – vi får ett tankesätt. Ett sätt att se på struktur som något levande, logiskt och långsiktigt.

Tack för att du följt med genom artikelserien.
Vi hoppas att du – precis som vi – ser skönheten i en riktigt bra struktur.