I Del 1 introducerade vi blogg serien och beskrev caset. Vi introducerade även förmågeomgivningsmodellen för att beskriva den aktuella delen av verksamheten. I den här delen förklarar vi begreppet effektivitet och hur det används för att mäta en verksamhets förmåga.
Effektivitet
Effektivitet handlar om att ”snabbt eller ofta nå avsett resultat” (källa NE.se Ordböcker).
Utgångspunkten för att mäta effektivitet är således resultatet, vad som är önskvärt.
I rekrytering är målet att anställa rätt kandidater. Det spelar således ingen roll om man anställer 10 personer om dagen, om det är fel kandidater – resultatet blir fel och därmed ingen effektivitet.
Det övergripande målet ur ett HR-perspektiv är att ha ”kompetenta och motiverade medarbetare”. En kritisk framgångsfaktor för att nå detta mål är att ”rekrytera rätt person för varje befattning”. För att löpande kunna mäta detta används ett nyckeltal för ”andel bra rekryteringar”.
I modellen ovan har målet brutits ner i en mer konkret framgångsfaktor och kopplats till ett nyckeltal som används för att mäta förmågan att ”rekrytera medarbetare”. Den önskvärda resultatet från förmågan är ”rekrytering” som bl a beskrivs av kvalitetsegenskaper som definierar vad som är en ”bra rekrytering”.
Värt att påpeka är att vi valt att mäta den operationella förmågan och inte processen. Det är givetvis både möjligt och viktigt att ibland mäta processeffektivitet, men i det här fallet så vill vi mäta verksamhetens totala förmåga att göra bra rekryteringar. Förmågan representerar det holistiska perspektivet vilket innebär att den är en funktion av de ingående delar som stödjer den, i det här fallet organisationen, processen och applikationen.
Beskrivningen är av typen omgivning och innehåller fem metaobjekt:
I del 3 av bloggserien beskriver vi hur man modellerar gap och resolutioner i Prime Arch.